Kattjourens historia

Vår historia

Intro

I kalendern stod det 1995. Det var många år innan internet eller smartphones fanns i våra hem. Den fanns inga katthjälpsföreningar och ingen hade kommit på tanken att rädda de skygga katterna. No kill hade dykt upp som begrepp i USA men var okänt i Sverige.

Kattjourens grundare, Shalini Persson, hittade under en sommarpromenad i ett av Malmös hamnområden en stor grupp hemlösa katter i dåligt skick. Istället för att titta bort bestämde hon sig för att göra något åt katternas situation.

Kattkolonin visade sig vara en storfamilj på 17 stycken blyga individer. Jag bestämde mig för att hjälpa dem – dels med mat och veterinärvård och dels med att finna hem till dem.

Jag satte in annonser om katterna i Sydsvenskan och upptäckte att annonserna fick enorm genomslagskraft. Människor ringde för att adoptera katter och de ringde också om katter som behövde hjälp. Jag började länka ihop även andra katter än “mina” med adoptanter. Berättar Shalini Persson, grundare till Kattjouren.

I samband med annonserna hörde även människor av sig och berättade om andra utsatta katter. Med en massa telefonsamtal, sena nätter med kattfångst, många bilturer och fantastisk hjälp av en djurvänlig granne, lyckades Shalini rädda ännu fler än de 17 liv hon först hittade i småbåtshamnen. Det satte igång funderingar på hur hon kunde hjälpa fler.

Jag kontaktade en gammal djurskyddsförening och frågade om möjligheterna till någon form av samarbete. De gav beskedet att det bästa för halvskygga katter var att få ”somna in”. Men jag visste ju att det fanns en annan väg. Jag hade ju hittat en möjlighet för katterna att i stället få kärleksfulla hem och bli älskade familjemedlemmar. Det var i den stunden jag bestämde jag mig för att starta Kattjouren.

Tillsammans med min vän och granne Manuel drog jag igång verksamheten med utgångspunkt från en kompromisslös inställning ifråga om synsättet att katter är individer med ett intresse av att få leva sina liv och må bra. Även skygga katter eller katter som är sjuka/skadade. En grundläggande tanke var att det visst fanns många ansvarslösa människor i världen – men också många som precis som vi var engagerade, empatiska och lämpliga djurägare. Och att vi skulle välja bort uttrycket “man kan inte rädda alla” för att i stället verka med utgångspunkt från två ställningstagande: att vi visst kan rädda alla om vi alla agerar tillsammans samt att världen blir en bättre plats för djuren om vi människor väljer att själva hjälpa dem och inte titta bort eller hoppas att ”någon” ska göra något, när vi ser att de far illa.

Tiden var mogen för en djurskyddsverksamhet med no kill som etik, även om det begreppet inte användes då. Därför tog det inte länge innan Kattjourens verksamhet växt rejält. Så småningom bildades flera andra kattjälpsorganisationer. Idag är Kattjouren ett otroligt stort och engagerat nätverk som varje år räddar tusentals utsatta katter och även andra djur. Nätverket finner nya kärleksfulla hem till dem och via Kattjourens Insamlingsstiftelse bekostas livräddande veterinärvård.

Kattjouren startades för att en person brydde sig och tog ställning för att göra skillnad för utsatta och försvarslösa individer. Betydelsen av att som enskild göra det du kan för att själv hjälpa, när du ser något som är fel, är fortfarande Kattjourens utgångspunkt. Vi vill vara en förmedlande länk som gör det enklare för människor att hjälpa utsatta katter. Vi är ett stort nätverk av engagerade människor som på olika sätt väljer att agera för att tillsammans rädda liv.

Shalinis beslut att ingripa den där dagen 1995 har fram tills i dag räddat livet på tiotusentals individer. Tillsammans med ett team av engagerade mirakelskapare som alla delar samma syn på djur och deras rätt till sina liv har Shalini byggt upp en verksamhet som drivs av engagemang och medkänsla för djuren.