Jag heter Tarzan och när jag var en liten kattunge hittades jag helt ensam och övergiven ute på ett fält. Jag skrek och skrek, vilket var tur, för det var så jag hittades av snälla människor. I själva verket var det ju egentligen mamma jag skrek efter. Men hur mycket de snälla människorna än letade hittades aldrig min mamma.
När Kattjouren fick höra om mitt livsöde ville de gärna hjälpa till och lade därför ut ett nödrop om mig på sin Facebooksida. I nödropet sökte de efter någon som skulle kunna tänka sig att ta hand om lilla mig och ge mig ett tryggt och kärleksfullt hem. Och tack vare alla människor i Kattjourens nätverk som delade mitt nödrop så hittades till slut det perfekta hemmet för just mig.
Jag hamnade i ett hem där jag fick en snäll äldre kattkompis att se upp till och lära mig av, något som är väldigt viktigt för en liten ensam kattunge i behov av mycket trygghet. Jag hamnade i ett hem där jag skulle bli otroligt älskad och jag har verkligen fått det bra.
Idag är jag en pratglad liten busunge och det är full fart på mig från morgon till kväll. Som synes på bilden så gillar jag napp, men jag får bara använda den under uppsyn. Jag har full koll på var maten finns, och även godiset och det kan kanske tyckas att jag är lite bortskämd, men jag tycker att jag har det precis så bra som jag och alla andra katter ska ha det.
Jag adopterades 2017 och utan alla fina människor som engagerade sig i mitt ärende och nödrop hade jag inte varit där jag är idag. Tillsammans har alla ni som engagerat er i mitt öde på olika sätt varit en del i att rädda mitt liv. /Tarzan
