• 
• 
• 
  • 
  • 
  • 
• 
  • 
  • 
  • 
• 
  • 
  • 
• 
  • 
  • 
  • 
• 
  • 
  • 
• 
• 
• 
• 

 

Bra att veta om katter

Här har vi samlat viktig info och saker som kan vara bra att tänka på när det gäller katter.

• Varför kattungar bör vara 12 veckor innan de flyttar
• Varför kastrera
• Om TNR(M)

Varför kattungar bör vara 12 veckor innan de flyttar

Länge har kattungar fått flytta från sin mamma redan vid 8 veckors ålder eftersom hundvalpar flyttar då. Numera vet etologer att katter inte utvecklas som hundar och att det bästa för kattungar är att stanna med sin mamma och syskon tills de blivit 12 veckor.

Sverak som är Sveriges kattklubbars förbund har som regel inom raskattuppfödningen att inga ungar får flytta innan 12 veckor. Många tidningar, såsom DN, SvD etc. och annonssidor som Blocket har likt Sverak denna 12-veckorsregel.

Varför 12 veckor?

Kattungar är redan vid 8 veckors ålder rumsrena, härligt sociala, inte längre beroende av bröstmjölk utan kan äta fast föda. Men veckorna mellan 8 och 12 är väldigt viktiga för en kattunges fortsatta utveckling och mognad. Det är under denna tid i kattungens liv som den lär sig dels att "vara katt", dvs. kommunicera med andra katter, och dels allmänt katthyfs, dvs. att bett och klös gör ont.

En hundvalp flyttar från sin mamma redan vid 8 veckors ålder eftersom hunden är ett flockdjur och dess grupptillhörighet ska vara med ägaren och inte hundfamiljen. En hund som inte blir präglad av människan redan tidigt kan få problem med lydnad och därmed aggressivitet. En katt däremot kan inte präglas på samma vis utan tvärtom föreligger risker för problembeteende i att flytta den för tidigt. Kattungar som tas tidigare kan få beteendestörningar och snutta på saker, sin ägare eller sig själv. Den riskerar även att få långvariga problem med magen som kan utvecklas till kroniska tarmsjukdomar om det vill sig illa.

Det är vårt ansvar att ge våra katter den bästa starten de kan få och en enkel och självklar början är att låta kattungar stanna hos sin mamma så länge de behöver för sin utvecklings skull. Det är de värda!

Varför kastrera

Hur söta kattungar än är, så kan man inte behålla alla. En fertil katthona kan få fler än två kullar om året, med fler än sex ungar i varje. Kan du hitta bra hem åt 8 till 12 katter varje år i 15 års tid?

I den bästa av världar föds inga oönskade kattungar. För att det ska bli verklighet måste alla människor ta sitt ansvar och kastrera de katter som inte används i seriös avel. Både hankatter och honkatter ska kastreras.

Hankatter

Fertila hankatter som går fria utomhus hinner bli far till ett stort antal kattungar på ett år. Dessa kattungar blir i många fall hemlösa, avlivade eller placerade på katthem. Vidare hamnar fertila hankatter ofta i revirslagsmål med andra hankatter och/eller börjar markera inomhus, dvs. kissa lite var som helst.

Vid kastrering försvinner, förutom möjligheten att fortplanta sig, också påfrestningen det innebär för en katt att vara fertil och löpa. För katten innebär en kastrering att hon/han blir lugnare och mer harmonisk, oftast även keligare och mer benägen att ty sig till sin matte/husse såväl som sina eventuella kattkompisar.

Honkatter

Många tror att honkatter bör steriliseras. Sterilisering innebär att fortplantningsdriften finns kvar men utan möjligheten att kunna bli dräktig. Vid kastrering tas både äggstockar och livmoder bort vilket innebär att honkatten slutar löpa och att risken för livmoderinflammation försvinner. Idag använder sig de flesta veterinärer av kastrering även när det gäller honkatt.

Nackdelar med P-piller

För honkatter finns alternativet p-piller men detta är dels inte något hundraprocentigt skydd, och dels har det på senare tid visat sig öka risken för livmoderinflammationer och juvercancer markant. Skulle din honkatt bli dräktig trots preventivmedel är det stor risk att kattungarna föds missbildade. Vidare är påståendet att en honkatt inte bör kastreras innan hon fått åtminstone en (1) kull endast en lång och seglivad myt.

Skulle din honkatt ändå få en kull av misstag är det ditt eget ansvar att placera ut dem i bra hem som förser katterna med den vård och kärlek de behöver och är värda. upp

Om TNR(M)

- ett humant alternativ för förvildade katter

TNR står för Trap-Neuter-Return(-Manage) (fritt översatt fånga-kastrera-återplacera-hantera), en metod där man fångar in hemlösa katter, ger dem en hälsokontroll, kastrerar och vaccinerar dem. De katter som är förvildade får sedan återvända till sitt revir. Metoden används över hela världen och har visat sig vara framgångsrik, dessutom är den ekonomisk.

En kattkoloni uppstår i regel på ett bestämt ställe där det finns tillgång till foder. Typexemplet är att någon börjar mata en eller flera hemlösa katter, de okastrerade katterna och matkällan drar till sig flera katter, de förökar sig och en koloni skapas. Den som började mata har förlorat kontrollen över situationen och ropar på hjälp.

Den konventionella metoden där alla herrelösa och förvildade katter avlivas har visat sig ha en mycket kortsiktig effekt.

Oftast avlivas katterna genom avskjutning, där bara delar av beståndet försvinner. Tomrummet efter de avlivade katten/katterna fylls snart av andra fertila katter och så är karusellen igång igen. Katten är ett mycket livskraftigt djur med stor förmåga att fortplanta sig. En honkatt kan få ca 120 ungar under sin livstid. Därför är den enda hållbara lösningen kastrering. Det allra bästa är alltid förebyggande metoder där kattägare kastrerar och ID-märker sina katter. Tyvärr är det för sent för de förvildade katter som redan finns därute. Det är då TNR kommer in i bilden, som en bra lösning.

Metoden TNR(M)

Mottot för Trap-Neuter-Return(-Manage) (TNRM) är "även förvildade katter har rätt att leva". Metoden minskar beståndet av förvildade katter samtidigt som den förbättrar deras liv. De hemlösa katterna i en koloni fångas in. De blir kastrerade, vaccinerade, avmaskade och får veterinärvård. Kattungar och tama katter går vidare till katthem för omplacering, medan förvildade katter återplaceras i sitt revir. De blir även öronmärkta för att man ska veta vilka katter som blivit behandlade. De står sedan under beskydd av volontärer som ser till att de får mat och mår bra

Volontärer - en viktig del av TNR(M)

Volontärer skriver på ett kontrakt där de förbinder sig att ta hand om katterna. I uppdraget ingår även att skyndsamt anmäla om nya okastrerade katter. Volontärerna bygger även isolerade hus till katterna. I t ex USA får volontärerna utbildning för sitt uppdrag. De har sedan rätt till bidrag från kommunen för kastreringskostnaden för kattkolonin. Vi eftersträvar en liknande utveckling i Sverige.

TNR(M) - flera samverkande faktorer

Det som gör TNR så framgångsrik är flera samverkande faktorer. Katterna slutar att föröka sig. De stannar kvar i sitt revir och försvarar det vilket motverkar att nya katter sällar sig till kolonin. Kolonin blir långsamt mindre. Störande effekter som slagsmål, löpande honkatter och odören från sprayande hankatter upphör. Katterna får vaccin mot sjukdomar samt blir matade och kontrollerade. TNR är en metod där alla är vinnare. Den största vinnaren är dock katterna.

Källa: TNR-metoden